Anpassning av utmaningen

Mihaly Csikszentmihalyi, författaren till boken "Flow" skriver om hur människor i olika situationer kan uppnå ett tillstånd av djup fokusering och känsla av kontroll, han kallar det Flow. Han bygger sin forskning på mängder av intervjuer av olika människor ledmotivs bakgrund, intressen och livssituationer. En av de saker han finner är att när människor utmanar sig och utmaningen ligger på en lagom nivå, balans mellan utmaning och känsla av att man klarar situationen, uppkommer ofta känslan av Flow. Jag funderar kring parallellen till Vygotskijs proximala utvecklingszon som ju innebär att man blir utmanad på en "lagom" nivå. Det är då som potentialen för lärande enligt Vygotskijs är som störst och då borde också förutsättningarna för Flow vara goda. Det skulle innebära att Vygotskij i sina teorier, medvetet eller omedvetet, har med en drivkraftsdimension. Hur utformar vi våra lärmiljöer och vår undervisning så att barnen får möjlighet att hamna i ett tillstånd av Flow och få fortsätta så länge de är i det tillståndet? /Magnus

Studie av särskilt stöd

Rektorsutbildning är intressant. Många människor har studerat olika situationer och delar med sig av sina lärdomar. Nu handlar det om särskilt stöd. Var går skiljelinjen mellan stöd och stimulans i undervisningen och särskilt stöd? Diskussionen pågår i hela skolsverige och ingen kan ge ett definitivt svar. Kan det dras en skiljelinje vid de ramar ett arbetslag har? Kan allt som arbetslaget kan göra inom sina befintliga resurser som man själv styr över definieras som stöd och stimulans, och i så fall allt som rektor behöver besluta eller skjuta till resurser till definieras som särskilt stöd? /Magnus

Nationella prov år 3

Rektorsutbildningen och seminarier om NP år3. Flera vittnar om hur lärare som genomfört NP år 3 ibland säger"-Åh...tänk om jag kunde få ha dem ett år till, nu när vi fått en så bra bild av vad de kan och vilka brister som finns." Tänk om vi kunde skaffa oss den bilden i åk 1 eller 2 genom att analysera vår undervisning och det eleverna lär och inte lär på ett liknande sätt som vid nationella proven. Tanken lärarna har är ju att det är viktigt med formativ bedömning, dvs att vi bedömer för att sedan forma vår undervisning för ett bättre lärande för eleven. /Magnus

Doping i skolan

Har just sett en film gjord av BBC angående skoldoping! Hur länge dröjer det innan vi har elever som dopar sig för att klara våra poängnivåer och godkäntgränser? Se filmen via denna länk: http://www.bbc.co.uk/news/health-15600900 Det går också att Googla på "BBC modafinil". /Magnus

Veckans boktips

Trots att det bara är onsdag så kommer här veckans boktips. De är båda skrivna av Sir Ken Robinsson och heter "Out of our minds" och "The element". Han fångar en oerhört viktig aspekt som vi i svensk skola av idag fullständigt går ifrån, att fånga elevers talang och det de brinner för och älskar att göra. Vår resultatjakt och hets för kontroll och dokumentation gör att vi missar resultaten! Resultaten kommer när du fokuserar på glädje och motivation och låter lärares kreativitet och glädje i sin yrkesutövning inspirera barnen att finna sitt element! Läs dem! /Magnus

Sociala medier

Läste just en artikel om Niklas Ekbergs avhandling om sociala medier i undervisningen. Det är inte förvånande att han kommit fram till att sociala medier inte är någon frälsning i resultatjakten i svensk skola. Intressant däremot är att han ser en koppling mellan sociala medier och ökat reflekterande. Reflekterandet är en bristvara i svensk skola idag! En förutsättning är naturligtvis ett medvetet användande. Så nu är det dags att all personal i skolorna börjar fundera på hur de kan utforma uppgifter som inbegriper sociala medier, eftersom vi går mot en lärmiljö med en surfplatta eller dator till varje elev. Här finns ju också flaskhalsen i de flesta 1-1 utbyggnader, utveckling av kompetensen att använda en 1-1 lärmiljö för en undervisning med högre kvalitet och ökat lärande. Det är något vi i Eda kommun ska tänka på att ha i fokus och inte slarva igenom. /Magnus

Omvärlden

Sitter på ett informationsmöte om EU. West Sweden projekt analys. Kontentan av mötet kan sammanfattas med att vi behöver interagera med omvärlden i mycket större utsträckning än idag. Syftet är lärande. Att lära av andra i nätverk för att utveckla våra verksamheter. Det är dags att vi vaknar till och inser att Sverige har sprungits förbi av land efter land och att vi idag behöver lära av andra för att utvecklas. /Magnus

Paddor

Så kallas de populärt, pekplattorna eller surfplattorna. I tidskriften Svenskläraren nr 2 2012skriver Maria Löfstedt en artikel om pekplattor och att eleverna är vinnarna! Artikeln beskriver hur man på Annedalsskolan i Göteborg arbetar med och resonerar kring pekplattor. Ann Charters Rowe , som är fritidspedagog och IKT-pedagog på skolan, tar upp en mycket viktig aspekt. Hon säger följande: "-Jag ser datorer och pekplattor som ett fantastiskt komplement till ordinarie verksamhet. De får förstås inte användas som ställföreträdande personal, det vill säga att vi lämnar eleverna ensamma med tekniken. Det är viktigt att det finns pedagoger som kan stötta och handleda hela tiden." Just här ligger vinsten. Kommunikationen elever emellan och mellan elever och lärare kring det man upplever och erfar med teknikens hjälp. Här sker lärandet och värdeförmedlingen. En elev med en pekplatta är i och för sig en bra situation och kan naturligtvis ge ett lärande, men lärande med en högre kvalitet kräver kommunikation med andra. Vi kan alltså inte ta in tekniken i våra skolor och tro att den ersätter en god personaltäthet eftersom en god personaltäthet med engagerade och professionella pedagoger är en förutsättning för att tekniken kommer till användning på ett för lärandet bra sätt. En annan intressant sak som man tycker sig se är att tillbakadragna elever tar för sig mer i undervisningen när de använder sig av digitalt stöd i form av pekplattor. Hela artikeln kan du läsa via denna länk: http://www.svensklararforeningen.se/viewNavMenu.do?menuID=9 /Magnus

Likvärdighet?

I senaste numret av skolvärlden skriver Rossana Dinamarca (skolpolitisk talesperson för vänsterpartiet) att: "Vi vet att föräldrars bakgrund är det som spelar avgörande störst roll för elevernas resultat i skolan." Enligt John Hatties forskning kring vad som ger störst effekt på resultaten i skolan så kommer föräldrars bakgrund långt ner i listan. Socioekonomisk bakgrund ges effektmåttet 0,57 medan studiero ges effektmåttet 0,80. Videoanalys av undervisningen ges effektmåttet 0,88. Lärarens tydlighet i undervisningen ges effektmåttet 0,75. Förtroendefull relation mellan läraren och eleven ges effektmåttet 0,72. Det finns alltså en rad saker som påverkar elevernas resultat i skolan betydligt mer än föräldrars bakgrund. Det skulle vara intressant att höra vad påståendet bygger på? /Magnus

Administration och avhopp

I dagens metro kan vi läsa en insändare från en lärare som upplever att hon begavs i administration och inte får chansen att vara lärare. Hon är säkert inte ensam om upplevelsen. Hon skriver "I min framtidsvision finns en skola där lärare får vara lärare." Jag tror att den skolan finns redan idag, men man behöver hitta rätt väg att hantera de nya kraven och våga lägga de gamla åt sidan. Jag är övertygad om att vi i skolan idag behöver se över vad vi använder vår tid till. Att vara lärare idag är mer ett team-arbete än ett individuellt arbete och i framtiden kommer team-arbetet att öka. Därför är det dags att lägga bort den romantiserade bilden av läraren i sitt klassrum med sina elever där man är frigjord från administrativa uppgifter, de uppgifterna är ofta nödvändiga för samordningen i teamet. Utan planer och övergripande och samlande dokument skulle var och en ta ut sin väg själv och med stor sannolikhet skulle det lätt kunna bli en spretig skola. Självklart finns det idag en mängd administrativa uppgifter som vi skulle behöva städa undan eller lägga mindre tid på och jag hoppas att alla lärare i dialog med sina rektorer hanterar den frågan. Jag hoppas också att många rektorer vågar begränsa arbetet med administrativa kontrollerande uppgifter. Vi får inte springa på alla bollar som skolinspektionen och Björklund rullar vår väg! I Metro kunde vi också läsa om ungdomar som hoppat av gymnasiet och hur de känner sig misslyckade och hamnar utanför i samhället. Ska vi minimera antalet ungdomar som inte går klart sin grundskolan och sin gymnasiala utbildning så måste vi hantera mål- och resultatstyrningen vi har i skolan med viss försiktighet. I min mening har vi dessutom fått in mer av regelstyrning igen i och med det centrala innehållet i kursplanerna. Ju hårdare vi driver mål och resultat desto fler kommer att misslyckas med sina studier. Vi måste istället börja se var och ens inneboende förmågor och talanger, ge utrymme att utveckla dem och inte försöka likrikta allas kunskaper enligt en mall! /Magnus

Lärande organisation

Under lärledarutbildningens sista dag kommer reflektioner kring demokratiuppdraget och hur vi gör för att vårt arbete ska bli hållbart och inte en dagslända. Dagens boktips blir "Den femte disciplinen" av Peter Senge. Senge anses vara en banbrytande tänkare kring lärande organisationer och hans bok är väl värd den tid det tar att läsa den! /Magnus

Lärledarutbildning

Lyssnar på redovisningarna om de lärdomar vi dragit under lärledarutbildningen. Det slår mig hur viktigt det är att arbeta i team för att nå framgång. Hur bildar man team på mindre skolor? Blir lärledaren ensam? Hur ska man då skapa en situation där man får möjlighet att reflektera tillsammans och vilka kostnader innebär detta? På Gunnarsbyskolan har vi förmånen att vara två rektorer och fyra lärledare i den nystartade skolförbättringsgruppen. När man talar om lämplig storlek på arbetsgrupper brukar man landa kring fem till åtta personer för att få dynamik och olika kompetenser som berikar varandra utan att gruppen blir för stor. viktig fråga i Eda kommun. /Magnus

Spotify del 2

Tänkte vidare... I Eda kommun så behöver näringslivet förnyas och utvecklas. Jag tror inte att vi som idag jobbar med att utveckla kommunens näringsliv kommer lyckas särskilt bra om vi inte utvecklar en förmåga att snabbt känna av och ta vara på ungdomars intressen. Vi behöver ta vara på Eda kommuns "Daniel Ek:ar"! Om vi utvecklar förutsättningar för människor att utveckla sina intressen och idéer till affärsverksamheter så har vi goda chanser att ta till vara dem när de dyker upp. Det kräver att vi öppnar våra sinnen för det som är nytt, inte håller fast för länge vid det som är "på väg ut" och att vi i skolan låter bli att styra in alla i samma lärande och istället ger barnen möjlighet att utveckla sina unika egenskaper och idéer. När vi tillämpar styrdokumenten som en mall så ramar vi in barnen och begränsar deras utveckling. En likvärdig skola är inte en skola där barnen lär sig lika mycket av de olika ämnen vi organiserat skolan i. En likvärdig skola är en skola där barnen ges möjlighet att utveckla sina talanger och förmågor utifrån sina intressen och de förutsättningar de har. /Magnus

Spotify

Igår på bussen läste jag i Metro att grundaren till Spotify, Daniel Ek, nu är god för sisådär 2 miljarder dollar. Jag känner ju inte Daniel Ek, men ändå får jag en bild av att han är en människa som brinner för sitt intresse och att han är kreativ. Jag tror nämligen att det är när människor gör det de älskar att göra som de också blir som mest kreativa. När kreativiteten kommer till uttryck föds de goda idéerna. Så vad vi i skolan borde fråga oss är: Hur får vi barnen att göra något de älskar att göra och tycker är intressant men som också ligger inom det lärande som våra styrdokument anger att vi ska utveckla hos barnen? Kanske går det inte alltid att kombinera? Vad ska vi då prioritera? Att trycka barnen genom en utbildning som vi har utformat för att vi tror att barnen kommer att klara sig bättre med de kunskaper som "experterna" gissar behövs i framtiden. Eller ska vi utforma en utbildning där barn får uppleva inspiration, glädje, delaktighet för att de får göra det de älskar och är intresserade av? Vilket barn står bäst rustat för att möta en oviss framtid? Det barn som har en ryggsäck full med kunskaper som kanske kan komma till pass, eller det barn som känner sig själv, vet vad det är bra på och kan använda sin talang för att leva! /Magnus